Ny momslag

1 juli 2023 införs en ny momslag. Den nya momslagen är en omarbetning av nuvarande momslag och syftet är att göra den mer lättförståelig och lättillämpad.

Ny struktur och modernare språk

Riksdagen har beslutat om en ny momslag. Den nuvarande lagen är från 1994 och efter många tillägg och omskrivningar har den upplevts som krånglig och svåröverskådlig. Den nya momslagen är en omarbetning av den nuvarande momslagen och syftet är att göra den mer lättförståelig och lättillämpad.

Momslagen får ny struktur, modernare språk och är anpassad till momsdirektivets begrepp, struktur och systematik. Lagen är uppdelad i 24 kapitel som i stor utsträckning följer momsdirektivets uppdelning.

Det blir också följdändringar i flera lagar och tanken är att alla frågor som rör moms ska finnas i en och samma lag.

Bestämmelser i speciallagar förs in i momslagen

I den nya lagen kommer det även att införas bestämmelser om särskilda ordningar för moms vid distansförsäljningar av varor och tjänster samt vissa bestämmelser om frihet från skatt vid import med mera som endast avser moms. Dessa regler har funnits i speciallagar tidigare men tas nu alltså in i momslagen.

Kompletterat konkurrensrekvisit

Riksdagen har också beslutat att konkurrensrekvisitet ska kompletteras och anpassas till momsdirektivet vilket betyder att de svenska reglerna inte ska kunna tillämpas snävare än direktivet. Som en följd att detta kommer det i lagen att tydliggöras vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt.

Ikraftträdande

Den nya momslagen träder i kraft 1 juli 2023.

Regeringens proposition 2022/23:46, Skatteutskottets betänkande 2022/23:SkU10

Bed and breakfast i privatbostad beskattas i kapital

Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen kan bed- and breakfastverksamhet som bedrivs i en privatbostad inte beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

 

Bakgrund
Anna startade 2017 en verksamhet med rumsuthyrning med frukostservering, så kallad bed and breakfast, i en byggnad där hon också hade sin bostad. Anna deklarerade verksamheten i inkomstslaget näringsverksamhet och redovisade ett underskott på drygt 400 000 kr.

 

Skatteverket beslutade dock att inkomsterna i stället skulle redovisas i inkomstslaget kapital. Anledningen var att verksamheten bedrevs i Annas privatbostadsfastighet och att inkomsterna från rumsuthyrningen grundades på innehavet av själva fastigheten.

 

Anna överklagade beslutet och menade att hennes verksamhet uppfyllde kriterierna för näringsverksamhet och borde också beskattas som en sådan. Både förvaltningsrätten och kammarrätten gjorde dock samma bedömning som Skatteverket.

 

Fallet har nu avgjorts i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).

 

Inkomst från näringsverksamhet eller kapital
HFD hänvisar till inkomstskattelagen (IL 13 kap 1§) där det framgår att inkomster och utgifter i en näringsverksamhet hör till inkomstslaget näringsverksamhet. Med näringsverksamhet menas förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Privata bostäder kan dock inte ingå i en näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen 41 kap 1§.

 

Eventuella inkomster som man får på grund av innehav av en tillgång, som sin privatbostad, räknas därmed till inkomstslaget kapital.

 

Frågan är då huruvida inkomster och utgifter i en verksamhet som en person bedriver i sin privatbostad kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

 

HFD höll med underinstanserna
Enligt HFD ska inkomster och utgifter som föranleds av själva innehavet av fastigheten inte beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, oavsett om de skulle uppstå till följd av en verksamhet som i och för sig uppfyller kriterierna för näringsverksamhet.

 

Det betyder att inkomster och utgifter som föranleds av själva innehavet av en privatbostad ska räknas till inkomstslaget kapital.

 

Annas inkomster och utgifter i samband med rumsuthyrningen och frukostserveringen ska enligt HFD anses föranledda av själva innehavet av fastigheten, vilket betyder att de ska räknas till inkomst av kapital. De tjänster som kan anses ha ett naturligt samband med rumsuthyrningen, som serveringen av frukost, får anses ingå som del i själva rumsuthyrningen.

 

Därmed kunde Anna inte göra avdrag för underskott i näringsverksamhet. I stället har Anna rätt till schablonavdrag från kapitalinkomsten vid uthyrning av privatbostadsfastighet, se Uthyrning av privatbostad i Faktabanken.

Högsta förvaltningsdomstolen 7195-21

Moms i hotellrörelse mm

Skatteverket har i ett nytt ställningstagande redogjort för när rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande är momspliktigt.

 

Momspliktig rumsuthyrning mm

 

Upplåtelse av rum, hyresrätter, bostadsrätter mm är normalt undantagen från moms. Rumsuthyrning i hotellrörelse och liknande verksamhet är dock momspliktigt (12% moms).

Skatteverket har kommit med ett nytt ställningstagande där de ger sin syn på hur momspliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande ska bedömas i olika situationer. Det nya ställningstagandet har kommit med anledning av två domar från Högsta förvaltningsdomstolen där rätten har en annan uppfattning i frågan än vad Skatteverket tidigare gett uttryck för.

Det nya ställningstagandet behandlar inte uthyrning av campingplatser och motsvarande campingverksamhet.

 

Förutsättningar för momsplikt

 

I sin bedömning skriver Skatteverket att det av praxis framgår att bedömningen om det är fråga om en momspliktig fastighetsuthyrning eller inte ska göras utifrån verksamhetens ändamål och innehåll. En momsfri upplåtelse av en fastighet är vanligtvis en förhållandevis passiv verksamhet som inte skapar något betydande mervärde, medan momspliktig rumsuthyrning inom hotellbranschen innebär ett mer aktivt utnyttjande av fastigheten.

Skatteverket anser att följande två villkor ska vara uppfyllda för att rumsuthyrningen ska vara momspliktig:

  • Uthyrningen avser logi för en kortare tid, tillfällig logi, och
  • Uthyrningen sker inom ramen för en hotellrörelse eller liknande.

Moms behöver inte tas ut om omsättningen i den ekonomiska verksamheten inte överstiger 80 000 kr.

Logi för en kortare tid

För att uthyrningen av möblerade rum ska anses vara för en kortare tid anser Skatteverket att mot bakgrund av senare praxis ska uthyrningen till respektive boende uppgå till högst tre månader. Det kan dock godtas om uthyrningen under enstaka fall är längre än tre månader

Detta är en förändring då Skatteverket tidigare ansåg att en uthyrningstid fick vara högst fyra månader för att räknas som tillfällig.

Hotellrörelse eller annan liknande verksamhet

Skatteverket anser att följande omständigheter talar för att uthyrningen av ett möblerat rum sker i en hotellrörelse:

  • att uthyrningen marknadsförs i konkurrens med hotellbranschen, oftast till dygns- eller veckopris,
  • att uthyraren, i viss utsträckning, tillhandahåller tjänster som är typiska för en hotellrörelse.

Exempel på anläggning som är särskilt anpassad för ändamålet är hotell och vandrarhem. Exempel på typiska tjänster i hotellverksamhet är reception, städning, byte eller hyra av sänglinne och frukostservering.

Rätten till momslyft

Det är inte tillåtet att lyfta moms på utgifter som hör till stadigvarande bostad. Med stadigvarande bostad räknas en byggnad eller del av en byggnad som är inrättad för permanent boende eller som används som stadigvarande bostad. Förbudet mot momslyft gäller dock inte en byggnad, eller en avskild del av en byggnad, som uteslutande används för momspliktig rumsuthyrning i hotellrörelse.

När det gäller en byggnad, eller del av byggnad, som delvis används för rumsuthyrning och som även används privat gäller dock förbudet mot momslyft för stadigvarande bostad. Detsamma gäller för uthyrning av ett möblerat rum eller en del av en bostad som inte är avskilt från den övriga bostaden. Detta gäller även om rummet eller delen av bostaden endast används för momspliktig uthyrning. Även om momslyft inte är tillåtet på utgifter som hör till själva byggnaden får momslyft dock göras på kostnader som endast motiveras av den momspliktiga uthyrningen.

Skatteverket ger i sitt ställningstagande fem olika exempel på hur rumsuthyrning kan bedömas. Här är två av dem:

Uthyrning av egen bostad

Adam hyr ut sin möblerade lägenhet till turister via marknadsföring på webben. Uthyrningen sker till dygns- eller veckopris och turisterna bor i lägenheten mellan två och sju dagar. Adam städar och byter sänglinne, i övrigt gäller självhushåll. Lägenheten kan hyras ut en stor del av året men hyrs oftast ut under sommarmånaderna. När lägenheten inte hyrs ut bor Adam själv i bostaden. Ersättningen är ca 75 000 kr per år.

Skatteverket anser att uthyrningen är en ekonomisk verksamhet som avser en kortare tid och liknar hotellverksamhet. Därmed är uthyrningen momspliktig. Detta skulle gälla även om gästerna skulle stå för städningen eller ha med sig eget sänglinne. Eftersom ersättningen understiger omsättningsgränsen för moms, 80 000 kr, kan dock Adam välja att verksamheten ska vara momsbefriad.

Om ersättningen skulle överstiga 80 000 kr blir Adam skyldig att redovisa moms på hyresersättningen. Adam får då lyfta moms på utgifter som endast är motiverade av den momspliktiga uthyrningen exempelvis förmedlingsprovision, rengöringsmedel, sänglinne och handdukar. Eftersom den uthyrda lägenheten även används privat av Adam så blir förbudet mot momslyft för stadigvarande bostad tillämpligt. Moms får därför inte lyftas på de utgifter som hör till själva bostaden som exempelvis kostnader för drift, reparationer och underhåll.

Uthyrning till studenter och Bed & Breakfast

Britta hyr under terminerna ut tre möblerade rum till studenter. Rummen finns i en separat byggnad på Brittas fastighet. Det ingår ingen service. Under juni–augusti hyrs rummen ut via en webbplats för hotellbokningar. Uthyrningen sker dygns- och veckovis till turister som Bed & Breakfast. Turisterna bor i rummen 2–7 dagar. Det ingår frukost, sänglinne och handdukar samt städning i priset. Byggnaden används inte privat av Britta.

Enligt Skatteverket ska terminsuthyrningen till studenter bedömas som sådan passiv rumsuthyrning som är momsfri. Uthyrningen till turisterna ska däremot anses vara en momspliktig rumsuthyrning då uthyrningen avser en kortare tid och har en viss service som typiskt sett förekommer i hotellbranschen. Då de möblerade rummen inte enbart används för momspliktig uthyrning, utan även till sådan uthyrning av bostad som är momsfri blir förbudet mot momslyft för stadigvarande bostad tillämpligt. Det gäller utgifter för byggnaden och utgifter i samband med uthyrningen till studenter, det kan vara reparation, underhåll och drift. Däremot kan Britta göra momslyft på kostnader som endast motiveras av den momspliktiga uthyrningen som eventuell förmedlingsprovision, rengöringsmedel, sänglinne och handdukar.

Ersätter tidigare ställningstagande

Detta ställningstagande ersätter det tidigare ställningstagandet 131 675099-15/111 från 2015.

Skatteverket har ändrat sin bedömning på rad punkter:

  • Uthyrningen till Migrationsverket avseende tillfälligt boende för asylsökande (ABT-boende) bedöms nu som momspliktig uthyrning.
  • Vistelsetiden har i det nya ställningstagandet tillmätts en större betydelse vid bedömningen av syftet och innehållet i uthyrningsverksamheten. Definitionen av kortare tid har ändrats från fyra till tre månader.
  • Kriteriet att momsplikten kan påverkas när en verksamhet varaktigt ändrar inriktning har slopats.
  • Kriteriet att en momspliktig uthyrning av en privatbostad förutsätter att omsättning ska uppgå till 50 000 kr och uppgå till 16 veckor har också slopats.

Skatteverkets ställningstagande 8-2254572

Sommarjobbande ungdomar

Vilka regler gäller vid anställning av skolungdomar? Vilka åldersgränser finns och måste man dra skatt och betala ut semesterersättning? I den här artikeln går vi igenom vad du ska tänka på när du anställer sommarjobbare.

 

Åldersgränser
Barn som inte fyllt 13 år får i stort sett inte jobba alls. Vissa undantag finns för bland annat lätta och ofarliga arbetsuppgifter inom den närmsta familjen. Exempel på mycket lätt och ofarligt arbete är trädgårdsarbete, lätt utfodringsarbete, frukt och bärplockning samt rensning av trädgårdsland. Det går också att få tillstånd från Arbetsmiljöverket för att jobba som skådespelare, statist och liknande.Äldre barn i åldern 13–15 år får bara ha ett lätt och ofarligt arbete som inte är fysiskt eller psykiskt tungt och föräldrarna ska ha gett sitt tillstånd till arbetet. Äldre barn får till exempel inte utföra tunga lyft eller arbeta i miljöer där det finns risk för våld eller konflikter. Äldre barn får heller inte sälja åldersrelaterade varor som snus, alkohol och tobak. De äldre barnen får under skollovet arbeta högst 7 timmar/dag och högst 35 timmar/ vecka. Arbetet får inte börja före kl 06.00 och inte sluta senare än kl 20.00. De ska ha ledigt minst 14 timmar i sträck per dygn (nattvila), och 36 timmar i sträck varje vecka, helst på helgen (veckovila). De ska också vara lediga minst fyra veckor i sträck på sommaren.

Ungdomar som inte fyllt 18 år men som under kalenderåret fyller minst 16 år och som har gått ut grundskolan får under skollovet arbeta högst 8 timmar/dag och högst 40 timmar/vecka. Dessa ungdomar ska vara lediga mellan kl 22.00 och kl 06.00 eller mellan kl 23.00 och kl 07.00. De ska ha ledigt minst 12 timmar i sträck per dygn och en veckovila på minst 36 timmar i sträck. I undantagsfall kan dygnsvilan förkortas till 11 timmar (t ex vid arbete på sjukhus, hotell och restaurang). De får dock aldrig arbeta mellan midnatt och kl 05.00. Ungdomar får inte utföra riskfyllda arbetsuppgifter.

Minderåriga (personer som inte fyllt 18 år) ska ha en sammanhängande rast på minst 30 minuter senast efter 4,5 timmars arbete. Dessutom finns det i arbetstidslagen krav på pauser från arbetet ska (precis som för alla andra anställda), till exempel fikapaus.

 

Semesterersättning
Om anställningen är tänkt att pågå högst tre månader kan du avtala om att den anställde inte ska ha rätt till någon semesterledighet. Den anställde har dock rätt till semesterersättning (normalt 12% av lönen) som ska specificeras separat på lönebeskeden.

 

Sjuklön
Även sommarjobbande ungdomar har rätt till sjuklön vid sjukdom. Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad har den anställde dock rätt till sjuklön först efter det att han har tillträtt anställningen och därefter har varit anställd 14 kalenderdagar i följd. Om den anställde insjuknar under de första 14 dagarna av anställningen har han alltså inte rätt att få sjuklön förrän den 15:e dagen (efter karensavdrag, efter den första anställningsdagen.

 

Förmåner
Tänk på att personalvårdsförmåner måste erbjudas hela personalen för att de ska vara skattefria. Även sommarjobbare ska alltså erbjudas de personalvårdsförmåner som företaget tillhandahåller, till exempel motion, fika och kontorsmassage.

 

Skatt och jämkning
Om sommarjobbaren kommer att tjäna sammanlagt 22 208 kr eller mer under 2023 och inte ansöker om jämkning ska arbetsgivaren dra preliminärskatt enligt skattetabell. Beloppen i skattetabellerna bygger dock på att man har lön under hela året.

För att sommarjobbaren ska slippa betala för mycket preliminärskatt kan man ansöka om jämkning hos Skatteverket (via e-tjänsten Jämkning för skolungdom eller blanketten SKV 4301). Jämkningsbeskedet ska lämnas till arbetsgivaren.

Observera att den anställde ska betala allmän pensionsavgift med 7% om den årliga inkomsten överstiger 22 208 kr. En lönehöjning med en krona från 22 208 kr till 22 209 kr innebär (efter avrundning) därmed en skattehöjning på 7% x 22 209 = 1 555 kr, men då blir hela inkomsten pensionsgrundande.

Den som kommer att tjäna mindre än 22 208 kr under 2023 behöver inte lämna ansökan om jämkning till Skatteverket. Det räcker med att fylla i blanketten ”Intyg för utbetalning av lön utan skatteavdrag” (SKV 434) och lämna den till arbetsgivaren. Förutsättningen för att arbetsgivaren inte ska behöva dra någon skatt är att sommarjobbaren är studerande och kommer att vara bosatt i Sverige under hela 2023.

 

Arbetsgivaravgifter
Trots att du inte behöver göra något skatteavdrag ska du ändå betala arbetsgivaravgifter om lönen blir minst 1 000 kr under kalenderåret.

För löner till ungdomar som vid årets ingång fyllt 15 men inte 18 år får arbetsgivaravgifterna sättas ned till 10,21%. Reglerna gäller löner och ersättningar upp till 25 000 kr per månad.

Observera att för ungdomar som vid kalenderårets ingång inte fyllt 15 år (till exempel för de som fyller 15 år under 2023), ska arbetsgivare betala fulla arbetsgivaravgifter (31,42%).

Så får barn och ungdomar arbeta (www.av.se), www.skatteverket.se

Skattefri laddning på arbetsplatsen

Regeringen har nu presenterat det färdiga förslaget som innebär att arbetsgivare kan erbjuda anställda att ladda sina elbilar gratis på arbetsplatsen utan skattekonsekvens under perioden 1 juli 2023 till 30 juni 2026.

Skattefri laddning av fordon

De senaste åren har försäljningen av laddbara fordon ökat markant och bidragit till en snabb elektrifiering, vilket även har minskat utsläppen.

För en person som kör elbil, laddhybrid, elmoped eller något annat eldrivet fordon till och från arbetet är laddning vid arbetsplatsen ibland nödvändig. Om den anställde inte betalar marknadsmässig ersättning till sin arbetsgivare när fordonet laddas så är elektriciteten en skattepliktig förmån.

Att beräkna ett marknadsvärde för laddning av eldrivna fordon kan vara komplicerat. Arbetsgivaren ska räkna fram ett förmånsvärde för laddningen per månad utifrån antal körda mil privat, antal körda mil totalt, marknadsvärdet för elen per kilowattimme och antal kilowattimmar.

Regeringen föreslår nu en tillfällig skattefrihet när elfordon laddas utanför arbetsplatsen.

De fordon som ska kunna laddas skattefritt är följande:

  • Personbil klass I
  • Lätt lastbil
  • Motorcykel
  • Moped
  • Cykel (och elsparkcykel)

Fordon som normalt sett inte används för arbetsresor omfattas inte av skattefriheten, t ex tunga bussar, tunga lastbilar, husbilar (personbil klass 2), traktorer och terrängmotorfordon.

Både rena elbilar och laddhybrider omfattas, och det spelar ingen roll om det är den anställdes bil eller om det är en förmånsbil.

 

Utanför arbetsplatsen är ett krav

Skattefritt är det om elen kommer från en laddningspunkt/eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen. Det spelar ingen roll om laddningspunkten ägs av arbetsgivaren eller om det är en laddningspunkt som arbetsgivaren hyr eller på annat sätt disponerar.

Det blir alltså inte skattefritt att ladda vid t ex publika laddstationer om arbetsgivaren betalar för sådan laddning.

 

Laddning vid bostaden är inte skattefri

Regeringen menar att personer med arbetsplats i bostaden gör i normalfallet inte arbetsresor. Att låta laddning vid bostaden vara skattefri skulle därför inte underlätta arbetsresor med eldrivna fordon. Den skattefria förmånen skulle i stället subventionera andra resor än arbetsresor mellan arbetsplats och bostad, vilket inte är syftet med förslaget.

Laddning vid arbetsplatsen när den anställdes bostad är arbetsplatsen, är alltså inte skattefri enligt förslaget.

 

Näringsidkare är inte anställda

Skattefria förmåner fungerar ju i regel dåligt när det gäller enskilda näringsidkare och personer som är delägare i handelsbolag, eftersom de inte är anställda utan näringsidkare. Tyvärr gäller detta även i detta fall, och dessa omfattas alltså inte av förslaget.

 

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som tillhandahålls efter ikraftträdandet.

Bestämmelsen ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2026, men fortsätter att gälla för el som har tillhandahållits under perioden 1 juli 2023–30 juni 2026.

Regeringens prop 2022/23:84