Samfälligheter och moms omsättning under 80 000 kr mm

Skatteverket meddelade i början av 2022 att samfällighetsföreningars tillhandahållanden är momspliktiga omsättningar. Nu meddelar man vad som gäller när samfälligheter tillämpar reglerna för mindre företag (80 000 kr) eller när man inte tar betalt av delägarna i samfälligheten.

2022 – omvälvande år för samfällighetsföreningar

2022 fick de allra flesta av landets samfällighetsföreningar nya spelregler när det gäller hantering av moms.

 

Enligt tidigare rättspraxis var samfälligheter inte momspliktiga om man endast sysslar med att tillgodose delägarnas gemensamma behov, dvs syftet med samfälligheten.

 

Skatteverket ändrade dock sin uppfattning i denna fråga efter att ha gått igenom gällande rättspraxis från EU-domstolen.

 

Skatteverket menar alltså att samfällighetsföreningar som fortlöpande förvaltar gemensamhetsanläggningar mot ersättning bedriver en självständig ekonomisk verksamhet. När en samfällighetsförening omsätter varor och tjänster gör den det i egenskap av en beskattningsbar person. Denna bedömning påverkas inte av om samfällighetsföreningens tillhandahållanden sker i vinstsyfte eller inte.

 

Samfällighetsföreningen ska därför redovisa moms på de ersättningar medlemmarna betalar, till exempel på uttaxerade belopp enligt debiteringslängden. Detta under förutsättning att man inte är befriad från moms pga låg omsättning.

 

Vad gäller vid låg omsättning?

Men vad gäller då om man är befriad från moms pga låg omsättning eller om föreningen inte tar betalt av delägarna (det sker inget tillhandahållande till delägarna mot ersättning)?

 

Får då momspliktiga delägare i samfälligheten fortsätta att lyfta moms på sin andel av samfällighetens momspliktiga kostnader, precis som man har gjort tidigare?

 

Delägarna får lyfta andel av föreningens kostnader

Skatteverket anser att om samfällighetsföreningen valt att stå utanför momssystemet (pga företag med liten omsättning), så har delägarna som bedriver momspliktig verksamhet rätt att lyfta momsen i sin verksamhet. Precis på samma sätt som man har gjort tidigare alltså.

 

Skatteverket anger också ett annat exempel på när delägarna som bedriver momspliktig verksamhet har rätt att lyfta momsen i sin verksamhet, och det är när föreningen inte tar betalat av delägarna. Det kan gälla en samfällighetsförening som är välbeställd eller som klarar alla sina utgifter med hjälp av bidrag.

 

Skatteverkets ställningstagande, 8-2047224

Moms på digitala publikationer

Med anledning av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen har Skatteverket kommit med ett nytt ställningstagande gällande moms på digitala publikationer.

6% moms på digitala publikationer

Det är 6% moms på digitala publikationer. Den låga momsen gäller produkter som tillhandahålls på elektronisk väg och som motsvarar böcker, tidningar och tidskrifter samt andra liknande produkter.

 

Produkter som helt eller huvudsakligen är reklam eller som består av rörlig bild eller hörbar musik omfattas inte av den låga momsen.

 

Avgörande för om en viss produkt omfattas av 6% moms är om produktens användningsområde, innehåll och funktion är detsamma som en motsvarande fysisk produkt. Kravet är att en jämförbar publikation skulle kunna finnas i fysisk form. En fysisk förlaga behöver alltså inte faktiskt finnas.

Vad är en digital publikation?

Skatteverket har tidigare i ett ställningstagande behandlat frågan om vilka publikationer som omfattas av 6% moms och hur denna bedömning ska göras. Det kan nämligen uppstå oklarheter och gränsdragningsproblem när det gäller vilka publikationer som omfattas av 6% moms.

 

Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ska det vara 6% moms på licenser till digitala läromedel eftersom användningsområdet för dessa läromedel huvudsakligen är detsamma som för en motsvarande tryckt produkt.

 

Skatteverket har med anledning av denna dom kommit med ett nytt ställningstagande gällande elektroniska publikationer. Det nya ställningstagandet innebär en ändring i sak när det gäller vad som krävs för att en produkt ska anses ha samma användningsområde som en publikation skulle kunna ha i fysisk form.

Jämförbar fysisk produkt

För att en digital produkt ska omfattas av 6% moms så ska produkten alltså ha samma användningsområde som en publikation i fysisk form. Produkten ska som utgångspunkt innehålla text och vara avsedd för läsning eller uppläsning, alternativt inläst text eller syntetiskt tal som är avsedd för lyssning.

 

När produkten är avsedd för lyssning, till exempel en ljudbok, krävs det att ljudfilen är manusbunden. Det ska alltså vara fråga om uppläsning av en redan existerande text. Att en uppläsning dramatiseras hindrar inte att det är fråga om en uppläsning av en text. Det är inte nödvändigt att manuset finns i tryckt form, men en framställning som består i att en eller flera personer talar fritt utan manus återger inte en existerande text och omfattas därför inte av den låga momsen (exempelvis är det är 25% moms på abonnemang som ger kunden tillgång till att lyssna på poddar).

Samma användningsområde trots vissa funktioner

Skatteverket konstaterar att även om en produkt innehåller funktioner som t ex scrollning, länkning mellan olika delar och avancerade sökfunktioner medför detta inte att den får ett utökat användningsområde eller ett helt annat användningsområde.

 

En informationsdatabas med innehåll hämtat från böcker och annat referensmaterial som riktar sig till olika yrkesgrupper är enligt Skatteverket jämförbar med en publikation i fysisk form. Det gäller även om innehållet uppdateras löpande.

 

Även produkter som innehåller funktioner som gör det möjligt att interagera med produkten, t ex att produkten automatiskt ställer frågor som användaren besvarar eller att användaren ställer frågor som produkten automatiskt besvarar (t ex spelappar och språkliga glosappar) har samma användningsområde som en publikation skulle kunna ha i fysisk form.

 

Om en produkt däremot innehåller funktioner som inte skulle kunna finnas i en motsvarande fysisk publikation eller funktioner som inte är en följd av det elektroniska tillhandahållandet (t ex funktioner som att skicka meddelanden eller möjlighet till digital uppföljning) så måste man avgöra vilken betydelse de olika delarna i produkten har för en genomsnittlig konsument. En produkt som innehåller en mindre del sådana funktioner kan omfattas av den låga momsen under förutsättning att produktens huvudsakliga användningsområde är detsamma som för en motsvarande publikation i fysisk form.

Ett utökat eller ett annat användningsområde

Om innehållet eller funktionerna gör att produkten får ett utökat användningsområde eller ett helt annat användningsområde än vad en publikation skulle kunna ha i fysisk form omfattas produkten inte av 6% moms. Vid den här bedömningen ska man utgå ifrån vilken betydelse produktens olika delar har för en genomsnittlig konsument.

 

En produkt som innehåller ett navigeringssystem med karta har inte samma användningsområde som en karta i fysisk form. Den huvudsakliga delen av en produkt som innehåller ett navigeringssystem består av navigeringsfunktionen. Därför omfattas denna produkt inte av 6% moms.

Publikation som består av reklam

Digitala publikationer som helt eller huvudsakligen är reklam omfattas inte av 6% moms. Vad som menas med reklam är varken definierat i momslagen eller i momsdirektivet. Skatteverket anser att reklam i detta sammanhang ska ges en vid tolkning och ska tolkas på samma sätt oavsett om publikationen tillhandahålls i fysisk form eller på elektronisk väg. Enligt Skatteverkets uppfattning är reklam sådant innehåll som har till syfte att främja försäljning av varor och tjänster. Det kan t ex handla om information som syftar till att göra kunderna medvetna om ett företags existens, att få kunderna intresserade av företaget eller att skapa PR och goodwill för företaget.

Publikationer som delvis består av reklam

Skatteverket anser att en elektronisk publikation huvudsakligen är ägnad åt reklam när innehållet till minst 75% består av reklam.

 

När det gäller digitala publikationer, t ex artiklar och tidningar, som innehåller text avsedd för läsning samt reklamannonser anser Skatteverket att en bedömning ska göras utifrån hur stor del av den visuella ytan som utgör reklam i förhållande till publikationens övriga delar. Om publikationen innehåller en annan form av reklam, som t ex ett popup-fönster, ska en bedömning göras utifrån hur mycket och hur ofta den genomsnittlige konsumenten exponeras för reklam i förhållande till publikationens övriga delar. Detsamma gäller om den genomsnittlige konsumenten exponeras för flera olika reklamannonser med växlande reklambudskap på en och samma digitala yta.

Publikationer med rörlig bild eller musik

Elektroniska publikationer som helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik omfattas inte av 6% moms. Med rörlig bild menas t ex videoklipp, filmer, direktsända nyhetsinslag och andra sorters tv-program med eller utan ljud. Även vid den här bedömningen ska man utgå ifrån vilken betydelse produktens olika delar har för en genomsnittlig konsument.

 

Om exempelvis text till rörlig bild eller musik endast är ett medel för att på bästa sätt kunna nyttja den rörliga bilden, eller musiken, ska publikationen alltså inte omfattas av 6% moms. Den rörliga bilden eller den hörbara musiken är i sådant fall av huvudsaklig betydelse för den genomsnittliga konsumenten.

 

Om den rörliga bilden eller den hörbara musiken däremot är av mindre betydelse för en genomsnittlig konsument, och texten inte är ett medel för att denne på bästa sätt ska kunna använda den rörliga bilden eller den hörbara musiken, består publikationen inte huvudsakligen av rörlig bild eller hörbar musik. Så är exempelvis fallet med en tidning som tillhandahålls elektroniskt och som huvudsakligen innehåller text, stillbilder och en mindre del rörliga bilder.

 

Skatteverkets ställningstagande 8-2071393

Förmånsbeskattning av fjällstuga

Trots att ägaren av ett aktiebolag har en privat fjällstuga i närheten av bolagets stuga så anser kammarrätten att ägaren ska förmånsbeskattas för bolagets stuga.

Aktiebolag med fjällstugeuthyrning

Anton var företagsledare i ett aktiebolag som bedrev uthyrningsverksamhet av fjällstugor. Bolaget hade uppfört stugor och bedrivit uthyrning sedan 2012 då sju tomter hade förvärvats. Stugorna hade fram till och med maj 2017 hyrts ut via ett externt uthyrningsföretag.

 

På grund av att uthyrningen därefter skett i egen regi, och att Anton därför har kunnat välja fritt hur stugorna ska användas, ansåg Skatteverket att en bostadsförmån skulle ha tagits upp. Skatteverket hänvisade i sin bedömning till RÅ 2002 ref. 53 där det framgår att det är dispositionsrätten och inte det faktiska nyttjandet som ska ligga till grund för beskattning.

Överklagade till förvaltningsrätten

Anton överklagade till förvaltningsrätten. Han påstod att ingen av dessa stugor hade använts privat under någon period. Dessutom hade Anton sedan 20 år tillbaka en, numera nyrenoverad, privat fjällstuga med 12 bäddar ca två minuter från skidbacken vilket täckte hans privata behov gott och väl.

 

Anton hänvisade till Skatteverkets ställningstagande dnr 131 625311-11/111 där det framgår att även omständigheter som hänför sig till den skattskyldige själv kan i speciella fall ha betydelse, t ex privat innehav av fritidsbostad eller båt, liksom sjukdom eller funktionshinder som hindrar nyttjande av företagets egendom.

 

Utöver detta menade Anton, som var hundägare sedan länge, att det vid användning av bolagets fjällstuga fanns ett förbud mot att ha med husdjur vilket skulle göra det direkt olämpligt för honom att nyttja stugan.

Bolagets stugby och privat stuga i samma område

Förvaltningsrätten bedömde att den fastighet som enligt Skatteverket legat till grund för förmånsbeskattning var av exklusivt slag med ca 20 bäddar och att bolaget i och med detta hade tillhandahållit en skattepliktig förmån. Det privat ägda huset ansågs vara av normal/god standard.

Kammarrätten – dispositionsrätten beskattas

Kammarrätten ansåg att omständigheten att Anton innehade en privat stuga inte ändrade det faktum att bolaget hade tillhandahållit honom en skattepliktig förmån. Förmånsvärdet fastställdes till drygt 200 000 kr samt ett skattetillägg på 40 procent av den skatt som undanhållits.

Kammarrätten i Sundsvall 86-22

Nya lagar 2023

Flera nya bestämmelser träder i kraft under 2023. Dessutom finns det förslag som kan leda till ändrade regler. Här kommer en förteckning över några av de viktigaste för dig och företaget.

Förstärkt jobbskatteavdrag för äldre

Riksdagen har beslutat att jobbskatteavdraget ska förstärkas för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år.

 

Solceller – höjd skattereduktion

Riksdagen har beslutat att skattereduktionen vid installation av solceller höjs från 15% till 20%.

 

De tillfälliga a-kassereglerna förlängs

De tillfälligt höjda ersättningsnivåerna och andra lättnader i a-kassereglerna ska enligt ett riksdagsbeslut även gälla 2023.

 

Sänkt skatt på bensin och diesel

Riksdagen har beslutat att energiskatten på bensin och diesel ska sänkas.

 

Reseavdraget förstärks

Riksdagen har beslutat att den nuvarande modellen för reseavdrag ska bestå samtidigt som det befintliga avdraget förstärks genom höjda schablonbelopp.

 

Höjd ålder för pensionsuttag

Riksdagen har beslutat att uttag av pension blir möjligt tidigast från 63 år 2023 och att övriga system anpassas efter detta.

 

Avgångsskyldighet

Riksdagen har tidigare beslutat att det ska bli lättare för äldre att jobba vidare. Från och med 2023 ska anställda inte kunna tvingas gå i pension innan man fyllt 69 år.

 

Höjd skatt på alkohol och tobak

Riksdagen har beslutat att skatten på alkohol och tobak ska höjas. Detta kommer att ske i två steg, en höjning 2023 och ytterligare en höjning 2024.

 

Slopad avfallsförbränningsskatt

Riksdagen vill förbättra de ekonomiska förutsättningarna för kraft- och värmeverk och har nu beslutat att den så kallade avfallsförbränningsskatten ska avskaffas.

 

Starkare skydd för bostadsrättsägare

Riksdagen har beslutat att stärka det rättsliga skyddet för bostadsrättsägare. Bland annat ska skyddet stärkas för konsumenter vid köp av nyproducerade bostadsrätter och motverka kapning av bostadsrättsföreningar.

 

Stark kundautentisering ger färre bedrägerier

Riksdagen har beslutat att förtydliga kravet på stark kundautentisering när fakturabetalningar utgör en betaltjänst.

 

Datorhallar – nedsättningen av energiskatt slopas

Företag som förbrukar el i stora datorhallar har sedan 2017 haft nedsättning av energiskatten. Riksdagen har nu beslutat att nedsättningen ska slopas från och med 1 juli 2023.

 

Förlängning av tillfälligt undantag i rehab-reglerna

På grund av att vårdköerna fortfarande är långa och väntetiden för många är längre än 90 dagar har regeringen beslutat att det tillfälliga undantaget i rehab-kedjan på grund av covid 19 ska förlängas. Det tillfälliga undantaget är nu förlängt till 31 december 2023.

Extra inbetalning för att täcka slutlig skatt

Om du har betalat för lite preliminärskatt under 2022 kan du göra en extra inbetalning till ditt skattekonto för att slippa betala kostnadsränta.

Kostnadsränta

Om du har betalat för lite preliminärskatt under beskattningsåret kan du göra en extra inbetalning till skattekontot så att du slipper betala kostnadsränta.

 

Du behöver endast betala ränta för de dagar som du har underskott, en så kallad dag-för-dag-ränta. Det gör alltså inte så mycket om du blir någon dag sen med inbetalningen till skattekontot.

 

Fribelopp 30 000 kr i drygt fyra månader

Om du räknar med att den preliminärskatt du betalat för beskattningsåret kommer att understiga den slutliga skatten med högst 30 000 kr kan du betala in mellanskillnaden så att det finns bokfört på ditt skattekonto senast den 3:e i femte månaden efter beskattningsårets utgång. Då slipper du betala kostnadsränta på beloppet.

 

För den som har kalenderår som beskattningsår börjar ränta beräknas på detta belopp från och med 4 maj 2023 (se tabellen nedan).

 

Kvarskatt på mer än 30 000 kr

Räknar du med att skillnaden mellan inbetald preliminärskatt och slutlig skatt är större än 30 000 kr? Se då till att göra extra inbetalning på det överskjutande beloppet så att beloppet finns bokfört på ditt skattekonto senast den 12:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång. Då slipper du betala kostnadsränta på denna del av underskottet.

 

De resterande 30 000 kr ska du sedan betala senast den 3:e i femte månaden efter beskattningsårets utgång (se ovan).

 

För den som har kalenderår som beskattningsår börjar ränta beräknas på det överskjutande beloppet från och med 14 februari 2023.

 

Följande datum gäller om man vill undvika ränta:

Bokslut Kvarskatt >30 000 Kvarskatt <30 000
221231 13 feb 2023 3 maj 2023
230430 12 juni 2023 4 sep 2023
230630 14 aug 2023 3 nov 2023
230831 12 okt 2023 3 jan 2024

Räntesats

Kostnadsräntan på kvarskatt fram till förfallodagen (se nedan) är samma som basräntan, alltså 2,5% fram till 31 januari 2023, och 3,75% från och med 1 februari 2023. Efter förfallodagen är räntan basräntan plus 15 procentenheter, dvs 17,5% fram till 31 januari 2023, och 18,75% från och med 1 februari 2023.

Förfallodag för slutlig skatt

Underskott som uppkommer vid avstämningen av den slutliga skatten ska betalas inom 90 dagar från det beslutsdatum som anges på slutskattebeskedet. Betaldatumet framgår också av slutskattebeskedet.